Jodå jag fattar, för att driva företag måste man sälja (och någon måste köpa). Det är bara det att telefonen inte är mitt medium, varken för att sälja eller köpa. Jag är ingen mästare på kalla samtal i mitt eget företagande och löser det genom att sälja på annat sätt. Dessvärre är jag inte heller någon mästare på att ta emot kalla samtal heller. Ett samtal som avbryter mig mitt i något för att få in mig på en ny tanke och sedan slå till på varan eller tjänsten. Det känns inte möjligt att det någonsin kommer att fungera. Jag skulle vilja nixa min arbetsmobil också men det går ju som bekant inte. Så hörrni alla telefonförsäljare ring inte mig, det är ingen idé. Om ni ändå struntar i min uppmaning så här är min önskelista:

• Sluta ställ frågan om jag har tid en stund. Det har jag inte och ni struntar ändå i svaret.
• Inget samtal tar bara två minuter.
• Skippa kringsnacket, berätta snabbt vad ni säljer, vad jag tjänar på det och vad det kostar mig.
• Att ni pumpar mig på information kring min annonseringsstrategi, sökbarhet och marknadsföringstankar gör mig bara irriterad.

Slutligen, om jag inte förstår storheten av er produkt eller tjänst så beror det på att ni inte lyckas förklara på ett vinnande sätt (eller att tjänsten helt enkelt är dålig). Hem och öva, men gör det på någon annan.

Häng gärna med mig i sociala media, där pratar jag gärna. Mail läser jag också om du lyckas formulera dig lockande och informativt. Det är de kalla samtalen jag inte vill ha. Ok?

Kanske kanske kan man hoppas att åtminstone de Europeiska telefonoperatörerna kunde komma överrens om en affärsmodell som gör att man faktiskt skulle kunna använda sin telefon utan att känna sig rånad även utanför Sveriges gränser. Och då inte bara för att kunna mäta höjdmetrar i pisten.

Ingenstans i allt detta pratas det om likviditeten som är för låg, moms och skatt som ska betalas in i tid och influensan som gjorde att månadens största debitering flög sin kos. Banken som säger nej och Almilånen som har en ränta värdigt ett kreditkort. Det eviga pusslandet för att kunna ta nödvändiga investeringar och samtidigt ha pengar över att betala de anställdas löner, skatt och försäkringar. Den egna lönen som man avstod för att få ihop det. Om detta nämns ingenting i media då bilden av företagande målas upp. Ingen är heller så sugen på att stå modell för den inte fullt så lyckade företagaren. Ingen vill ju vara en loser.

Baksidan av detta glättiga och glada i media är ju svårt att få till stånd rimliga förändringar för företagande i Sverige om vi inte berättar hur det egentligen är. I mitt eget företagande så inspireras jag också mer av berättelser om hur man gjorde när man behövde trolla för att få det att gå runt. Historierna om turen, när man råkade sitta på samma tåg som den viktiga personen, sätta foten i rätt dörr etc triggar mig inte. Ingen klarar av att bygga ett framgångsrikt företag på tur. Kan vi inte enas om att vi delar dessa historier också? Blotta sprickan i kristallen om så bara en aning. Våga vara lite av en loser för en kort stund.

Låter det kul, vill du också gå? Det finns fortfarande en chans att knipa en biljett. Några stycken lottas ut bland dem som hänger en badge på sin blogg eller sajt. Kolla in hur du gör för att vinna en emeet-biljett här.

Detta funderade jag över då jag gick en inspirationsrunda i några av de större inredningsbutikerna i Stockholm häromdagen. På jakt efter nya idéer kring sortiment, service och upplevelse är det ett trevligt nöje att gå på studiebesök emellanåt. Det som dock slog mig denna runda var den totala bristen på service. Det var mitt i veckan och mitt på dagen och tomt i de butikerna jag besökte. Inte i någon av butikerna fick jag så mycket som en blick eller ett välkommen då jag klev in. Ett rätt märkligt beteende då en potentiell kund kliver in i butiken. Som säljare eller expedit är det ju svårt att komma till avslut med kunden om man ignorerar den. Ett vänligt hej och välkommen, några trevliga ord och den där ögonkontakten som gör att man kan läsa kunden är något jag saknar i den digitala världen. Hur kan man slösa bort det enda övertag man har som fysisk butik gentemot ebutiken? Och för att återkoppla till min inledning om statistik. Man gör detta utan att mäta, utvärdera och se konsekvenserna. Den som senare tittar på denna dags försäljningssiffror ser ju ingenstans att ett antal kunder lämnade butiken med oförrättat ärende. Att mäta sådant i en fysisk butik kräver ju en del manuellt arbete men skulle det inte vara värt det? Om man har svart på vitt att man har enormt många besökare som inte handlar något innan de går då behöver man fundera över sina rutiner i butiken. Är man sedan medveten och uppmärksam i den fysiska butiken har man ju dessutom möjlighet korrigera när man ser att det börjar gå snett i säljprocessen. Det jag menar är att övergivna kundkorgar ser man i efterhand i ebutiken men i den fysiska butiken har man möjlighet att snappa upp i tid att någon väntat orimligt länge på service och är på väg att lämna varorna och gå. Mät, utvärdera och korrigera ett mantra som kan göra underverk för kundservicen!

Hur paketerar du din service?
(Bild: Paketerade lavendelpåsar från Svenska Inredningsbolaget)

Någon sådan har jag inte hittat färdigutvecklad och att göra det själv har jag varken kraft eller kapital för just nu. Men någon annan kanske kan nappa? Tills dess att det finns något smart att tillgå fortsätter jag att göra detta för hand. Jag håller personligen koll på bröllopspresenterna, vad som önskas och vad som redan har köpts. Det fungerar och brukar uppskattas av både brudpar och gäster. Jag fortsätter helt enkelt att vara min egen önskeliste-app tills dess att det finns en bra digital variant.

Inspiration från mässan: dukning i linne, med tema återbruk och i blå toner.

Det är mycket trendsnack på Formex. De hålls en del bra föredrag men nästan alla har fokus på trender, och då trender utifrån färg och form och nästa stora ”pryl”. Visserligen är det en inredningsmässa och inredning är till stor del mycket trend och färg och form. Med det är också en inköpsmässa och en relationsmässa. Allt detta bygger på en kedja av relationer och det är det inte mycket fokus på. Mina affärer är relationer, relationer till mina kunder men naturligtvis också till mina leverantörer. Vi behöver absolut få inspiration kring kommande inredningstrender, men vi behöver också prata om hur vi tillsammans förser slutkunden med det den vill ha på det sätt den vill ha det. Det handlar om så mycket mer än vilken färg som är vårens stora färg. Det handlar om kommunikation, försäljningskanaler, service och mycket annat. Det är sånt jag vill prata om när jag glider runt på mässan och besöker montrar, träffar människor och lyssnar på föredrag. Jag vill inte bara ha vårens nyheter och ett orderblock i ansiktet. Jag letar långsiktiga affärsrelationer, som kan hjälpa mig att hjälpa min kund. En del har förstått detta men långt ifrån alla. Framförallt önskar jag att mässarrangören skapade bättre utrymmen för detta. Kanske de kreativa utställningarna kunde bli något mer än bara installationer, kanske föredragen kunde bjuda på diskussionstillfällen också. Just nu är alla dessa händelser väldigt enkelriktade. Hur man bygger mässan och dess mötesplatser är grunden för en bra dialog och bra möten. Om mässarrangören tänkte i termer som dialog, kommunikation, mötesplatser och samarbete istället för uppvisning och monterplats så skulle Formexmässan regera framöver.

Jag funderar ofta över detta i det gap och den konkurrens som kan uppstå mellan den fysiska handeln och den ehandeln. Där det finns en konkurrens som egentligen inte borde finnas. Det finns ju för och nackdelar med båda kanalerna och jag är helt övertygad om att båda behövs och kommer att överleva. Det gäller bara att trimma den kanal man säljer i och se till att kunden får den service och köpupplevelse den förväntar sig och vill ha. Där och då.

I mitt twitterflöde kom precis ett antal spaningar kring detta med trender och service (tack @CAMILLA_NASLUND). Där dök ord som extremservice upp och att skapa drama i butiken för att konkurrera med ehandeln. Så är det nog, den fysiska handeln borde se konkurrensen från den digitala handeln som en väckarklocka på att det absolut inte längre funkar att ge slentrianservice till kunden som kommer in. Denna kund har bemödat sig att ta sig in i affären av en anledning, hon vill något mer än att bara klicka hem varan och vänta. Det kan vara att jag behöver veta mer, att jag vill ha varan i handen på en gång eller något annat. Hjälp mig med det så handlar jag av dig och kommer att vara nöjd och glad.

Innan jul förekom också livliga diskussioner kring att titta i butik och sedan handla på nätet. Snopet för handlaren som får ta säljarbetet men inte skörda frukten sedan kan man tycka. Men, kan man också tänka, vad skulle hända om jag som handlare gav den tjyvkikande kunden den där extra servicen. Om jag såg till att kunden kände att det var värt att handla här. För här kan de sin sak, här får jag mina saker direkt och här är jag trygg om någonting händer. Tänk om man tänkte så istället för att gnälla på den digitala handeln? Tänk om man tänkte så istället för att bara lojt ta betalt och hänvisa till en trång paketinslagningsdisk för eget bruk? Tänk om de till och med valde att samarbete med någon nätbutik som kompletterar det egna sortimentet och man på så sätt skulle kunna bredda sitt eget och få en provision på den försäljningen? Tänk om…

Handlare, det är inte så svårt. Börja tänk extremservice nu!

Via twitter och @BrightstepCEO (Mattias Pihlström, CEO på Brightstep) hittade jag in till Starbucks och deras app för kundlojalitet och betalning via mobilen. En app där man bla samlar sina lojalitetspoäng och betalar via mobilen. Det här tror jag att vi får se mycket av framöver. Antagligen med de stora kedjorna i täten, det är väl de som har musklerna att börja. Mobila lojalitetslösningar passar utmärkt på ställen där man ofta är som kund, i  mataffären, på lunchstället, på bensinstationen. Många av dessa jobbar redan mycket med erbjudanden och kundlojalitet men varför inte ta det ut i mobilen? Egentligen tycker jag att det är konstigt att de inte redan gjort det. Varför kan man inte få sina kundbonusar in i en app och nyttja dem där istället för att stämpla på lösa kort och samla otidsenliga papperskuponger? Kom igen nu handlare ni har ju alla möjligheter i världen att skapa kundlojalitet här. Ni hamnar rakt in i min mobiltelefon som jag alltid har med mig och gärna använder. MEN se till att koppla ihop det med mobilbetalning och eventuell näthandel. Då blir ni riktigt vassa och era kunder riktigt lojala!